Skräpcollage eller Konst?

Beroende på hur man ser det här är det antingen skräp eller… konst?

Det är små videosnuttar och screenshots som vi inte använt till något, som jag klippt ihop. Så det visar inget revolutionerande eller speciellt.

screenshot ur videon - Mackan kodar

Men är kanske kul att titta på.

(Det här är mest för att säga ”vi finns fortfarande, trots att vi inte visar allt som händer, hela tiden…)

English: Interlude – Nychta; A non-visual game

As some of you may be aware, PlayPlay was started as a family project. The thought behind it was that we want to play games together, but me and my wife is blind while the kids are not. Ergo, we started our own little game studio.

But this morning I got the news about Nychta – a little web minigame from GG Undroid Games. Nychta is a non-graphical game, where you try to find your way out of a labyrinth, using your hearing and keeping track of where you have gone before.

So is this The Game We Have Been Looking For?

Well, not exactly, and I will tell you why soon. But first I want to tell you about what the developers get right!

The music is wonderful! It sets the tone perfectly for the game. Seriously – A+! The second thing that is good is that it is run directly in the browser. I don’t have to download anything. I don’t have to have a subscription to anything. And this is great. And, thirdly, it is free to play. (Which is why you should pay for the Ko-Fi. Seriously, guys. Games with non visual gameplay are far between. Actually so far that this developer thought s/he was first with the idea).

But a few, purely technical, things detract from the experience, for me as a blind player. First – the game does not run on mobile browsers. Secondly – it does not run on text based browsers. Which is kind of dumb, since it does use graphics. The third technical problem is the keyboard mapping. It uses the cursor keys, which is logical. But. The cursor keys are used in many screen readers, to jump between different elements of a web page.

(For those of you who are not blind – many of us use CLI, such as DOS or Bash and browsers like lynx or w3m (so to test if a website work for blind people – simply run it in one of those and check for yourself what our experience is). This is so that assistive tech such as screen readers and Braille displays work better. For productivity, this suits a lot of us just fine.

And a lot of us use an iPhone with the Safari browser and the VoiceOver setting turned on. It is a GREAT user experience, when surfing the web. Superior to most other, I’d say.)

This, however is not a great problem. People who really want to play the game will adjust. And the problems are not new. Blind gamers are just sighing and adjusting. I know that the game is made in Unity and my guess is that it exports to the web in such a format. OK, fine! But could any of the above three problems be solved, I guess the studio would get more casual, blind players. This is also why I hesitate to call it a ”game for blind people”, but rather ”a non visual game”.

So – is this The Game That Saves The Summer for us as a family?

Not quite. The game is simple enough. But maybe too simple. I would like some sort of progress tracker, like points, or a timer, or at least an indication on which level you’re on. I think that it would make the game more of a competition or communal challenge.

Or – you could add a slow monster roaming the maze, that you’d have to escape, and have a ”survival mode”.

The sound effects are a little ”meh”, and especially since this is a game based on hearing / listening. Should the sounds be something like a real cane ticking and a real ”ouff” when bumping into things, the effects would better suit the mood of the score. These sound effects are more ”Pac-Man, but with sad music”, which is too bad for a game that is robust and fun to play.

I realize this might come off as a real axe job of a review. It’s certainly not meant that way! Instead, I want to thank GG Undroid Games for a simple (not easy) game without graphics. I would love to play a ”Nychta 2” with more ambient sounds and with more competetive gameplay. Because – even having started to think about the non visual gaming experience is worthy of credit. It gives me hope for the future.

I like this little game. I have fun playing it. And you should try it too!

Mellanspel – Nychta (från GG Undroid Games)

I morse fick jag tipset att testa ett nytt spel, utan grafik – Nychta.

Lilla indiestudion GG Undroid Games har gjort ett mini-game där du ska leta dig ur en labyrint, genom att enbart använda ljud och mentalt rita en karta i huvudet.

Så – är det här något som vi kan spela och ha kul med, hela familjen?

Nja, inte riktigt (är min högst subjektiva åsikt). Och jag ska försöka förklara varför, alldeles strax. Men först vill jag prata lite kort om vad man gjort helt rätt;

Musiken är fantastisk för att skapa en stämning i spelet. Verkligen A+. Det ändrar hela spelupplevelsen till något bättre. Det andra som jag tycker man gjort rätt är att spelet körs direkt i webbläsaren. Oh, och naturligtvis, spelet är gratis.

Men det har några rent tekniska saker som drar ner upplevelsen lite, för mig som blind spelare. Dels går spelet inte att köra på mobila browsers. Dels går det inte att köra under textbaserade browsers. Och båda de sakerna kommer att göra att en massa blinda användare som inte är gamers, utan mer använder datorn för andra saker, inte kommer att spela spelet. Det tredje tekniska problemet är keyboard-mappingen. Spelet körs med cursor-tangenterna, men det är tangenter som används av vissa skärmläsningsprogram, så jag var tvungen att slå av mitt, för att kunna spela spelet.

(För er som inte är blinda – många av oss använder typ DOS, Bash eller liknande CLI. Många av oss använder Lynx eller andra webbläsare, helt enkelt för att de funkar bättre med skärmläsning eller punktskriftsdisplayer. Och många av oss, framför allt, använder iPhone som vår primära väg ut på Internet. VoiceOver är en OTROLIGT bra skärmläsare tillsammans med Safari-browsern och gör webberiet mycket bättre än många andra. Framför allt mycket enklare.)

Det här är inte jätteproblem för folk som verkligen vill spela spelet, och inte heller några nya problem. Blinda gamers (specifikt webbspelande) suckar mest och går vidare. Jag vet att spelet är gjort i Unity och jag gissar att desswebb-export helt enkelt sker på ett sådant sätt. Men kunde man lösa något av de tre tekniska knixen ovan, skulle de få fler spelare, automatiskt.

Är det här då spelET för oss som familj. Nja – inte riktigt. Spelidén är enkel. Men kanske för enkel. Jag skulle vilja ha något sätt att tracka progress – antingen en poängräknare eller tajmer eller i alla fall antalet banor jag klarat, så att vi kunde tävla lite inom familjen.

ELLER så skulle man ha ett (långsamt) monster som man skulle fly ifrån och göra det till ett survival game.

Ljudeffekterna i spelet är lite ”meh”, vilket är synd då det är ett spel som spelas med hörseln. Om ljudet var en tickande blindkäpp och ett ”ouff” skulle det kännas som om de passade bättre ihop med stämningen i musiken. Nu bidrar effekterna till att det känns lite som ”Pac-Man, fast med sorglig musik”.

Jag inser att det här känns som en sågning. Det vill jag nu inte. I stället vill jag tacka GG Undroid Games för ett enkelt (inte lätt!) spel utan grafik. Jag skulle vilja spela ett ”Nychta 2” med ännu mer stämningsljud, med någon form av möjlighet att tävla mot ungarna. För bara att de börjat fundera på spelupplevelsen i icke-visuella spel gör mig både glad och hoppfull inför framtiden.

Och jo – jag har kul när jag spelar.

Testa själv!

Titta mamma! Jag är på TV! Eller – ja – i TV-spelet!

Vi är där i utvecklingsfasen nu att vi gör både ”sprites” och ”charset-tiles”, eller för er som inte är inne i datorspelsutvecklings-lingot; både ”saker i förgrunden” och ”saker i bakgrunden”. Eller ”gubbar” och ”banor” om man man vill.

Den här videon visar hur man skapar en bild i ritprogrammet GIMP (som finns till alla moderna system – Windows, MacOS och Linux, och säkert fler) i rätt storlek. Ur den bilden kan man sedan klippa och klistra de ”byggstenar” man använder för att bygga banorna eller världarna.

Videon är tyvärr på engelska, men jag hoppas att du förstår om du vill kolla på den, ändå. I beskrivningen under klippet på YouTube finns en lite mer utförlig instruktion, även den på engelska.

En del av er tycker att det ser tråkigt ut, för att vi bara använder en färg. Det kommer att se annorlunda ut sedan, tro mig. Vi kan helt enkelt fylla i varje block (varje ”bokstav” här) i rätt färg i efterhand, vilket gör att vi kan få väldigt balla effekter ändå. Men det får bli en annan video.

Familjen PlayPlay Studio

Här är vi alltså. I gloriös C64-multicolor-version. (Bilden är alltså ett screenshot ur emulatorn VICE).

Bild: Isac
Konvertering och kod: Mackan

Fortfarande förvirrad, på en högre nivå

Jag är inte helt klar över en massa grejer. Men somligt blir tydligare och tydligare.

Och när jag kommer på en idé, skriver jag bara ner den i ett just nu osorterat textdokument. Jag använder det både som minnesanteckningar, som TODO-lista och som någon slags skissblock. Men det innebär, inser jag, att när dokumentet nu växer med fyra-fem punkter om dagen, så blir det krångligare och krångligare att följa.

Dels är det dags att koda mer och tänka mindre. Till en viss del löser det problemet. Kommenterar jag källkoden OK kan jag alltid dokumentera idéer och lärdomar till nya projekt, genom att helt enkelt ha anteckningarna där. Men. Samtidigt ger det sämre överblick.

Jag har hur som helst idag kommit på hur vi ska göra ”boss-sprites” – stora, karaktärer som är fyra gånger större än spelarens. Och så har jag kommit på att vi nog behöver en logo…

Idag har också A kommit på ett nytt monster – ett ”Kram-monster”. Och så har vi skissat på fyra olika idéer till ”världar” eller banor eller vad vi ska kalla det. En undervattens-värld, en spöken-och-skelettvärld, en dinosaurievärld och en rymdvärld.

Ah, well.

Flyg plan

Nu har jag gjort ett flyg plan. hoppas att du gillar den

Gjord av Lucas andersso